Moa – en dvärgschnauzer

….. klicka på bilderna för att se dom i större format …..

Så var det återigen dags för Lena och Moa att få lite utbildning.
Dag 4 av kursen var mycket en fortsättning på föregående kursdags övning med att gå fot.
Det handlar om att gå fot, både med koppel och lös. I dag så ökade svårigheten en del. Det lades ut godis och nu skulle Lena få Moa att gå fot alldeles intill godiset. Det gick sådär. Inte att gå förbi, det kan Moa hur bra som helst utan att gå fot när hon gör det.
Hemläxan blev densamma som efter föregående kursdag. Öva Moa att gå fot. Det görs lämpligen genom att gå en kort sträcka för att direkt svänga höger och återigen gå en kort sträcka. Fortsätt runt till man har gått en fyrkant och gör då en paus.

Praktikpassen är i stort sett ganska så bra med bra övningar och ett klart tema.
Tyvärr så kan vi inte säga detsamma om teorigenomgångarna. Teorin har mer karaktären av fikasnack där var och en talar om hur bra eller dåliga deras hundar är. Här skulle verkligen kursledarna styra upp samtalet och få det till att bli ett teoripass och inte ett allmänt forum för hundsnack.

….. klicka på bilderna för att se dom i större format …..

Kennel Primaliv, Moas uppfödare, har en liten tävling. Mimi skall ju snart valpa och då gäller det att gissa antalet valpar, färg och kön på dessa.

….. klicka på bilderna för att se dom i större format …..

Undertecknad är fortfarande halvt ”invalidiserad” efter att ha vrickat foten vid en tidigare promenad.
För att Moa skall få lite att göra så blev det lite lek med ”vippmojen”, en lek som jag också filmade lite utav. Leksaken fungerar ungefär på samma sätt som barnens vippmuggar som dom hade när dom var små gjorde. Man petar på den och den ställer sig upp igen. Här är det dock en liten öppning där godis ramlar ur, om Moa har tur.

Se under meny ”Filmsnuttar”

….. klicka på bilderna för att se dom i större format …..

Min stukade vrist som jag skrev om i Torsdags röntgades under fredagen. Domen var ett trasigt ligament. Inga skelettskador eller trasiga ledband. Ordinationen när det inte är skelettskador är vila och avlastning.
Jag har alltså tillbringat hela dagen med att ha en inlindad fot i högläge. Förflyttning göres med hjälp av kryckor.

Det är tur att jag har en så underbar liten fru som sköter om mig och som går ut med Moa. Moa är lite fundersam när jag bara sitter och inte leker med henne. När jag inte heller går på några promenader så blir förvirringen total för henne. Vi får se hur det blir med promenader i morgon.

….. klicka på bilderna för att se dom i större format …..

I morgon var det från början tänkt att Moa skulle ställas ut på ”Internationella utställningen i Gimo”. Av olika skäl så blir det det tyvärr inte så.

Men det kommer många fler utställningar. Moa är ju trots allt bara ett år så hon kommer att hinna med att deltaga i många fler tävlingar.

….. klicka på bilderna för att se dom i större format …..

I dag under lunchpromenaden stod jag på öronen ordentligt. Moa och jag gick vår vanliga runda när jag bestämde mig för att vika av ifrån stigen vi gick på. Jag tänkte gå ner till vattenbrynet, bara för att det var en fin dag och för att Moa sprang därnere och lekte. Jag kom dit lite fortare och mer bryskt än vad jag från början avsett. På en lite hal och fuktig plats på klippavsatsen halkade jag till och ramlade framlänges. Hålla balansen var inte att tänka på utan jag gled sakta och lugnt iväg ner mot vattnet. I fallet så stukade jag min fot ganska så ordentligt. Det gjorde så pass ont att jag blev sittande på klippan i 15-20 minuter medans den värsta smärta lade sig.
Moa som sprungit nere vid vattenbrynet hörde och såg mig komma glidande och blev nog lite förskräckt. Helt klart är att hon märkte att något inte var som det skulle för under hela den tiden som jag bara satt på klippan så stod Moa alldeles intill mig. Inget bus, inget hoppande, inget spring runt ikring utan hon bar stod där med mig.
Tänk att hundar känner så väl när något inte är som det ska vara.

….. klicka på bilderna för att se dom i större format …..

Så var det återigen dags för Lena och Moa att få lite utbildning.
Dag 3 i kursen handlade mycket om att få hunden att gå fot, både med koppel och lös. En annan del var att få hunden att komma snyggt in till benen för att kunna gå fot. Någonting som är mycket viktigt om man skall tävla i lydnad.
Hemläxan var att öva Moa att gå fot. Det görs lämpligen genom att gå en kort sträcka för att direkt svänga höger och åerigen gå en kort sträcka. Fortsätt runt till man har gått en fyrkant och gör då en paus.