….. klicka på bilderna för att se dom i större format …..
I dag så tog Lena och Moa en liten promenad till Orhem. Promenaden gick genom skogen fram till Flatensjön där Moa av någon anledning var väldigt intresserad av något i vattnet. Frågan är bara vad hon såg.
Nu är det då äntligen känt. Det som vi så länge känt till, alla vill ha en bit av Moa. Det står nämligen i tidningen och då är det ju sant, eller hur.
Skämt åsido, så tyckte jag den här rubriktexten var så kul att jag ifrån dagens Aftonblad tog en liten bild.
….. klicka på bilderna för att se dom i större format …..
Vintertid som vi kallar det eller om det skall vara riktigt normaltid inträder i natt. Klockan 03.00 skall alltså klockan ställas tillbaka till 02.00.
En enkel tumregel – när vintern kommer så ställer vi tillbaka utemöbler, grillen och klockan en timme.
….. klicka på bilderna för att se dom i större format …..
I dag så var det då dags för Moa att få en länge efterlängtad genomgång av pälsen. Även om det är lite jobbigt för henne att stå ”stilla” under ett par timmar så tycker hon att det är skönt när det är klart.
Vi fick ju också möjlighet att se 4 små knyten vid namn Emma, Ida, Saga och Agnes. Att vi tyckte att Agnes var lite extra söt beror nog främst på att det var som att se Moa för drygt ett år sedan. Dom är så söta de små liven.
….. klicka på bilderna för att se dom i större format …..
Spring, spring och åter spring. Ibland äe det hur mycket spring som helst i Moas ben.
Andra dagar så ligger hon bara och har det skönt på någon fäll eller dyna.
….. klicka på bilderna för att se dom i större format …..
Kvällen kommer och det blir lugnt i huset. Nu vill Moa vila. Och vila det kan hon. Se bara på ställningen hon har i soffan. Huvudet ner och fötterna uppåt.
Jag tycker det ser väldigt obekvämt ut men uppenbarligen så tycker Moa det är skönt.
….. klicka på bilderna för att se dom i större format …..
Morgonpromenaden i dag gick runt Flaten. En skön runda i härliga höstfärger. Moa sprang som vanligt lös och ledig. Det märks att hon blivit äldre och att hon är betydligt mycket mer självständig. Under promenaden så är det ganska, för att inte säga mycket, vanligt att jag inte ser exakt var hon är någonstans. Men det gör inte så mycket då jag helt och hållet litar på att hon kommer om jag kallar på henne.
Egentligen är det som det skall vara när hon springer i väg upp i skogen, det är hon som håller koll på mig och inte jag som jagar henne. Ibland så kan jag se henne komma fram bakom ett snår eller en buske för kontrollera om hon ser mig, gör hon det så vänder hon ibland om om springer tillbaka till vad det nu var som hon gjorde. Sammanfattningsvis så är det kul att gå ut och gå i skogen med Moa.
