I dag på morgonen så har Moa blandat sömn med lite bus. Det är ett gott tecken att hon vill leka lite.
Morgonpromenaden var, om man bortser från tempot, i stort sett som vanligt. Lite spring, lite bära pinnar och ibland stå still och hämta andan. Vi mötte två hundar som hon så gärna ville hälsa på men som en ”elak” husse inte tillät. Väl hemma så slocknade hon ganska direkt i sin korg.
På eftermiddagen kom Niklas med barnen över. Även om Moa tyckte det var roligt så orkade hon inte leka. Hon satt mest still eller låg i någons knä.
Moa och Hannes
Niklas, Sander och en trött Moa
Lite nyfiken var hon trots allt. Blöjbyte, det var en ny upplevelse.
Lite nyfiken är jag på vad Niklas håller på med.
Moa är fortfarande mycket trött och sover väldigt mycket.
Jag är jättetrött och vill bara sova.
Sover gör hon som sagt hela tiden äter gör hon inte alls. Det blir mycket trugande och matande för att få i henne något alls. Vatten får vi också hjälpa till med att få i henne.
Det är lite jobbigt just nu.
Moa börjar så smått att återhämta sig efter den lilla chock hon, eller ska jag säga vi, fick efter vaccineringen i förrgår. I dag har hon efter lite trugande och matande ätit lite grand. Inte alls hennes vanliga ranson, men dock lite mat.
Vi har varit ute och det går bra men det är ingen större fart på henne. Hon går omkring och lukter lite, tar upp en pinne och bär på den. Mycket mer än så blir det inte. Men det går åt rätt håll, tror vi.
Vi får se i morgon.
I går var vi med Moa till Mälarhöjdens Veterinärpraktik för hennes vaccinering. Det blev en hel cocktail med olika vacciner. Det var mycket bra och kunniga personal där. Allt gick bra och Moa verkade må bra.
Men, i förmiddags, efter promenaden så blev hon mycket trött. Hon ville bara sova. Hon varken åt eller drack. Inte ens godis lockades hon av. När hon på eftermiddagen tittade upp lite så tog jag ut henne på tomten. Hon kissade och sedan så lade hon sig ner i snön och somnade. Det blev då ett telefonsamtal till Mälarhöjdens Veterinärpraktik som tyckte att vi skulle ha ”lite is i magen” och vänta ett tag. Någon timme senare så kom Lena hem från jobbet. När Moa skulle springa och hälsa så bar inte benen henne utan hon ramlade på rygg. Det blev ett nytt samtal till Mälarhöjdens Veterinärpraktik som tyckte vi skulle åka dit.
Efter diverse kontroller och framför allt lite trugande med mat av Djursjukvårdare Karin så tyckte dom att vi kund åka hem igen. Om det till på söndag inte blivit bättre skulle vi åka in igen.
Dom sa att det är ovanligt med en så stark reaktion som Moa fick men inte på något sätt oroande.
Det är lite ovant med snö som underlag, men det går ju bra.
Det går ju bra att springa i snö också.
Om jag gräver lite så kanske jag kommer ner till det där gröna jag känner igen.
Och så har det hänt. Den första snön har ”drabbat” oss. Här i Sköndal har vi en decimeter snö och träden är helt täckta av snön.
Redan vinter? Det är väl bara att vänja sig och sedan invänta våren.
För Moas del var morgonens kiss lite annorlunda. Hon var lätt konfunderad över vad som hänt på tomten. Men efter en stund så gick det bra.
Första gången på snö
Vid förmiddagspromenaden var hon fortsatt lite konfunderad och hon stod kvar på yttertrappen en liten stund. Men sen var det full fart.
Snö är ganska kul ändå.
