I går var Lena till Marie, Kennel Primaliv, för en ”liten” trimning och genomgång av Moas päls. Moa har väldigt mycket päls så det blev en hel del jobb för Marie. Det blev inte riktigt färdig. Här är en liten bild på Moa som nyfriserad.
Ullkardad, ryckt och fin. Se svansens som knappt finns kvar längre. Hon blev jättefin.
Vila är något som Moa är bra på. Hon kommer jättelätt till ro på de mest underliga ställen. Här på en väska.
Moa kan nog komma till ro var som helst. Här på en väska.
På eftermiddagen kom Benjamin på besök. Då var det ok för Moa att gå ut trots att det regnade. Att få en bild på de två stående helt stilla visade sig vara omöjligt så håll till godo med denna.
Benjamin och Moa leker i regnet. Att få dom att stå still för en bild var omöjligt.
När vi lite senare var inomhus så var det lättare att få dom stilla. Frågan är om det var för att vi ville det eller för att dom hade fullt upp med att tänka ut nästa bus dom skulle göra.
Undrar just vad Benjamin tänker på för bus just nu.
Vi har här i Sköndal, med omnejd, har haft ett förhållandevis bra väder den senaste månaden, soligt och ibland några minusgrader. Idag däremot så vräker regnet ner. Moa är definitivt inte van vid oväder. Det var med mycket stor ovilja hon gick ut idag. Hon stod kvar precis utanför ytterdörren och i skydd under taket. Men till sist så blev det ”nöden har ingen lag” och hon tog sats och sprang ut. Sen var det precis som vanligt, lek och bus.
I dag vid vår lilla lunchpromenad när Moa som vanligt springer lös möte vi på stigen en kvinna som kommer gående rakt emot oss. Moa stå ca: 10 meter framför mig när hon får syn på kvinnan. Jag kallar på Moa på samma sätt som jag brukar göra. Moa var lite förvirrad, skall jag springa fram och hälsa eller skall jag göra som husse vill. Gissa om jag blev glad när hon beslutsamt vänder sig mot mig och tar sats och springer ända fram till mig. Jag blev jättestolt över min lilla tös.
I dag kom Linda med barn på besök. Gissa om Moa tyckte det var kul. Det var härligt att se hur Moa verkligen lekte med barnen och hon var inte alls lika ”hårdhänt” mot dom som hon är mot oss.
Amanda (och Moa) tycker det var kul att ligga på golvet.
Linda ansikte var viss skönt att ligga på tyckte Moa.
Här ligger jag bra
Så har ytterligare en vecka gått med Moa här hos oss.
11 veckor och ute på tomten och leker. Den här gången med ett stort mjukt leksaksben.
Moa fortsätter att växa. Då inte bara i storlek utan också i sin personlighet. Hon fortsätter att vara lika cool som tidigare. Men hon har också blivit lite mer djärv när det gäller att lämna oss när vi är ute på våra små promenader. Moa går i stort sett alltid lös och hon kommer väldigt bra när vi kalla på henne. Men ibland är det inte för utan att man får lite ont i magen när hon ger sig iväg. Men som sagt, hon kommer när man kallar.
11 veckor. Då är det dags för avmaskning. Det råder lite olika uppfattningar om det skall ske rutinmässigt eller vid behov. Vi väljer att följa vår uppfödares råd och våran egen uppfattning.
Avmaskningmedel tillsammans med lite mat så går det bra. Om än med viss tvekan.
Idag har vi bokat en valpkurs på Sirius Hundcenter i Bromma. Kursen börjar den 11 november.
Ytterligare en dag med vår lilla Moa. Allt flyter på i samma takt som tidigare. Moa fortsätter att överraska med att var så följsam och lyhörd för allt (det mesta) vi säger och vill.
Trots det så vill vi, både Lena och jag, nog gå en valpkurs med henne. Det har inte varit helt lätt att hitta någon lämplig lärare/kursledare. Ett flertal av de företag vi tagit kontakt med har sina valpkurser på måndagar och då kan Lena inte alls. I andra fall har det bara varit utomhus, både teori som praktik. Det är väl OK på sommaren men i december så lockar det inte med att stå utomhus och ha teoripass. Vi har idag hittat ett som verkar fungera och som fått en hel del goda omdömen på nätet. Vi skall diskutera det i kväll.
