Ja, jag är helt säker på det. Det droppar från taken. Vinterjackan börjar kännas för varm och överdragsbyxorna har bytts mot jeans.
Och framför allt så har Moa numera inget vintertäcke på sig när hon går ut. Moa som annars är lite frusen av sig har tyckt om att ha en värmande fleecejacka på sig.
Men inte nu, våren är på väg och med den kommer spring i benen.
Inte bara för barnen utan även för Moa.
Det är extra roligt att ha henne lös när hon är så otroligt följsam.
Det fungerar verkligen som det ska. Det är Moa som håller reda på mig och inte tvärt om. Att hon dessutom i stort sett alltid kommer på inkallning gör promenaderna mycket lätta.
På morgonpromenaden i dag mötte vi en matte med två små hundar med för mig okänd ras. Mötet skedde på en mycket smal stig. På mitt kommando så ställer sig Moa intill mig och matten med hundarna passerar utan att Moa rör en ”fena”. Det är härligt tycker jag.